- en urgammal företeelse
Bokföring och redovisning omfattar en mängd aktiviteter såväl i samband med dess produktion som då den konsumeras, tolkas och utgör grund för beslutsfattande. Redovisning, som anses utgöra en grund för all kultur, har funnits sedan urminnes tider. I dag är redovisning ett språk för att kommunicera information från organisationer, i synnerhet företag, till intressenterna.
Redovisning är ingen exakt vetenskap utan en social konstruktion, skapad av sociala händelser, krafter och förlopp. Man kan se redovisning som ett politiskt instrument i samhället som används i bestämda syften. Ofta krävs strikt enhetlighet, likformighet och standardisering av redovisningen. Det gäller i synnerhet den finansiella redovisningen. Men när det gäller hållbarhetsredovisning finns det utrymme för stor valfrihet om vad som skall delges omvärlden.
- som ständigt förnyas
Redovisning av företagets roll i samhället har på senare tid utökats genom frivilliga upplysningar. Det handlar om personalredovisning, redovisning av företagets samhällsansvar, miljöredovisning och hållbarhetsredovisning.
- men i långsam takt
Kontinuitet och förändring är ord, som karaktäriserar redovisning. Redovisningsprofessionen påstås ibland utgöra den mest konservativa, som historien känner. Skall redovisning försöka återge sanningen eller bör redovisning snarare ses som en historieskrivning som inte har möjlighet att ge en rättvisande bild av en komplicerad verksamhet i en komplex verklighet? Hur skall redovisningen på ett trovärdigt sätt beskriva en organisations roll i samhället?
Miljön som en intressent
Idén att företag liksom andra slags organisationer har intressenter, vars krav måste tillgodoses, har numera blivit allmänt accepterad inom organisationsteori och företagsekonomi. Det innebär att the stakeholder theory , på svenska intressentmodellen, är ett centralt tema i litteratur och handböcker inom företagsekonomi och affärsetik – och åtminstone i teorin uppfattas även miljön som en intressent som skall tas hänsyn till.
Ser företag även i praktiken miljön som en intressent med egenvärde att ta hänsyn till? I en aktuell studie har jag undersökt ett hundratal större svenska börsföretags miljöredovisningar för att se vilken miljöetisk uppfattning man ger uttryck för och vilka prioriteringar som enligt miljöredovisningen vägleder företaget miljöarbete.
Författaren har mångårig praktisk erfarenhet av redovisning och revision och forskar i ämnet företagsekonomi. Intresseområdet är breddning och fördjupning av redovisningen inom områden som miljö, samhällsansvar och företagsetik.
Christer Westermark
westinfo@westermarkinformation.se
