Årsredovisningslagen - kommentarer, normgivning och övrig vägledning Studentlitteratur Pris vid förskottsbetalning endast 581:- inkl. porto
Den svenska redovisningslagstiftningen omdanas i ett allt snabbare tempo. 1976 års bokföringslag ersattes av 1999 års bokföringslag efter bara 23 år, vilket är en kort livstid för en bokföringslag. Den 1 januari 1996 trädde tre nya årsredovisningslagar i kraft: en för aktiebolag och handelsbolag, en för kreditinstitut och värdepappersbolag och en för försäkringsföretag. Denna bok behandlar den allmänna årsredovisningslagen, ÅRL. Några ändringsföreslag har inarbetats i bokens lagkommentardel. Boken återger även utredningsförslaget till den nya bokföringslag, som trädde i kraft den 1 januari 2000. Boken om årsredovisningslagen tar fasta på att det inte handlar om en svensk lagstiftningsprodukt av traditionellt slag utan i stället en svensk implementering av EG:s fjärde bolags-rättsdirektiv med rötter från 1960-talet. Boken utgår därför från den underligande direktivtexten och visar kopplingen till de enskilda svenska bestämmelserna och ger även exempel på den starka kritik som framförts mot de gamla tankarna i den nya lagen. En svårighet vid tolkning av direktivet - och därmed ÅRL - är att man saknar stöd i en tydligt formulerad redovisningssyn. I boken refereras hur EG-domstolen i ett förhandsavgörande tolkat enskilda direktivregler i förhållande till rättvisande bild och därvid tonat ned försiktighetsprincipen. ÅRL innehåller upprepade hänvisningar till direktivets vaga begrepp rättvisande bild. Många praktiska tolkningsfrågor får lösas med hjälp av moderna redovisningsnormer från International Accounting Standards Committee, som EG-kommissionen samarbetar med i harmoniseringssträvandena på redovisningsområdet. IASC:s grundläggande begreppsapparat "frame-work" återges i svensk översättning liksom några av IASC:s redovisningsrekommendationer med särskild betydelse för ÅRL. Boken återger aktuella rekommendationer och uttalanden från Bokföringsnämnden och Redovisningsrådet och även andra vägledningar, till stöd för lagens praktiska tillämpning. Dessa intar i olika avseenden en viss självständighet i förhållande till lagens ordalydelse. Centrala områden som intäktsredovisning, värdering av lager och pågående arbeten samt hur framtida utgifter skall redovisas ägnas betydande utrymme i boken. Lagändringen avseende utökad miljöinformation i förvaltningsberättelsen behandlas ingående. Boken ger en inblick i de olika synsätt på redovisningen, som utgjorde grunden för redovisningsdirektivens tillkomst på 1960-talet och hur dagens modernare syn på redovisningens syfte komplicerat den svenska implementeringen och tillämpningen. Genom att boken har såväl bredd som djup i framställningen riktar den sig till jurister, revisorer och andra specialister, som behöver tillgång till en analys av lagens bakgrund och redovisningssynsätt. Därutöver är boken lämplig för dem som behöver få en överblick över de rekommendationer och annan praktisk vägledning till ÅRL som hittills givits ut av redovisningsnormgivare. Boken kan med fördel även användas på universitets och högskolenivå då det gäller att visa på det redovisningstänkande som ligger till grund för årsredovisningslagen. ISBN 91- 44- 00223- 8
copyright © Christer Westermark