Varulagervärdering och resultatmätning
enligt internationella respektive svenska redovisningsnormer
Studentlitteratur
Pris vid förskottsbetalning
endast 479:- inkl. porto
I balansräkningen kännetecknas lagret av en mängd egenskaper, som många gånger gör det svårt såväl för företaget, företagets revisor som läsaren av årsredovisningen att helt övertygas om riktigheten i det redovisade lagervärdet. Några av dessa egenskaper är:
- en väsentlig balanspost med hög risk för fel vid
- värdering
- rubricering
- inventering
- ger upphov till svåra bedömningar
- har en komplicerad teknik för framtagning av underlag
- ofta schablonartade och godtyckliga lagerredovisningssystem
- svårkontrollerbart även för företagets revisor
- en resultatjusterande frestelse för företaget p.g.a. manipulerbarhet/svårkontrollerbarhet
ingående varulager plus årets varuinköp minus utgående varulager utgör kostnaden försålda varor. Vad som är känt från redovisningen är ingående varulager och årets varuinköp. Det som krävs är att vid årets slut göra en uppdelning av summan av dessa belopp. Fördelningen gäller å ena sidan till utgående varulager i balansräkningen, å andra sidan till kostnad för sålda varor i resultaträk- ningen. Om det är fråga om ett tillverkande företag blir proceduren något mer komplicerad, eftersom det då tillkommer att sätta ett pris på den egna tillverkningen. Det gäller såväl det sålda godset, det under tillverkning varande som färdigvarulagret. Detta kan vara förenat med betydande svårigheter men ändrar likväl inte det principiella fördelningsproblemet.
I den dubbla bokföringen sker fördelningen mellan balans- och resultaträkning i en och samma procedur. Härvid kan man antingen lägga tyngdpunkten på lagervärdet i balansräkningen, varvid resultaträkningens varukostnad blir en restpost. Eller också prioriterar man resultaträkningen och anser att matchningsprincipen via kostnaden för sålda varor skall träda i förgrunden för att ett rättvisande resultat för perioden skall redovisas. Därvid blir lagervärdet i balansräkningen en restpost.
I denna bok behandlas varulagervärdering och resultatmätning som två sidor av samma mynt. Det sker såväl på teoretisk som redovisningsteknisk nivå. Såväl svenska som internationella redovisningsnormer med avseende på varulager presenteras och analyseras. Dessutom återges och kommenteras EG:s fjärde bolagsrättsdirektiv och den därpå grundade årsredovisningslagen.
För entreprenadbranschen utgör varulagret i form av pågående entreprenader en speciell balanspost. En kritisk och väsentlig punkt i intjänandekedjan, som består i att erhålla en kundorder, har redan passerats för dessa projekt. Detta väcker frågan om hur den upparbetade vinsten skall redovisas. Internationella redovisningsnormer ställer entydiga krav på successiv vinstavräkning. Två studier i detta ämne återges i sammanfattande form; en som behandlar den ekonomiska projektstyrningen och en fallstudie i tre byggföretag. Den sistnämnda beskriver problem som successiv vinstavräkning kan medföra.
Årsredovisningslagen, som tillämpas av aktiebolag och handelsbolag från den 1 januari 1997 har fått ett utvidgat tillämpningsområde från den 1 januari 2000, då den nya bokföringslagen började gälla. Det får även betydelse för varulagerredovisningen.
Som avslutande bilagor till boken har inlagts några praktikfall avsedda för diskussioner. Exemplen visar på den mångfald delfrågor och aspekter som ofta uppkommer under bokslutsarbetet. Det gäller att rent praktiskt och konkret åsätta varulagret ett riktigt värde och samtidigt i resultaträkningen göra en korrekt uppskattning av varukostnaden.
Boken har såväl en teoretisk ansats som en bredd vad gäller praktisk tillämpning. Den kan därför användas såväl i utbildningssammanhang som av praktikens män och kvinnor.
Några litteraturtips om redovisning avslutar boken.
ISBN 91- 44- 38252- 9
